Memoirs of a Sleeved.
Note to self: friterad mat går fetbort. Även om det bara är en liten bit kyckling från kinakrogen.
Jag har köpt de hetaste jävla jeansen någonsin. OCH en croptop!!! Nu ska jag bara bli confident enough att bära croptopen offentligt...
FETBORT, I tell you.
Jag mår så hysteriskt illa även nu, flera timmar senare.
Detta får gå i mina anteckningar på saker jag faktiskt inte KAN äta längre, det får kategoriseras som "fysiskt omöjligt", nu vet vi det.
Nu när jag kan äta så pass bra igen så är jag så pepp på att äta att jag klantar mig, testar saker som är dåliga gör mig, äter dem kanske lite för fort... Och det straffar sig alltid.
För ungefär femte gången på ett år ska jag nu igen försöka lära om mig allt från scratch, och nu en diet som skall hålla permanent, resten av livet.
Först för ett år sedan var det inför-eventuell-operation-dieten.
Sedan vart det pulverdiet.
Sedan var det "lät dig att äta överhuvudtaget fast det känns fruktansvärt jobbigt."
Sedan var det, "det börjar gå att äta men jag vill/behöver fortfarande gå ner i vikt i rask takt."
Efter det kom, "oj jäklar, nu måste vi lugna ner oss med viktminskningen, nu börjar vi närma oss målvikt, herregud jag behöver få i mig mera mat men det går inte!"
Nu är det, "jag kan äta igen, men jag vill inte gå ner mer i vikt, men jag vill heller aldrig riskera att gå upp igen."
Detta kommer bli the biggest challenge. Nu är det upp till bevis, nu ska jag visa vad jag lärt mig av alla ronder med mig själv det senaste året.
