On my way

Och så kom äntligen dagen! Idag är jag på väg till Japan dör första gången på ett år och åtta (!!!) månader. Jag har aldrig varit därifrån så länge, inte efter att jag började flyga dit i all fall, för snart ganska precis 10 år sedan.

Jag behöver väl inte nämna att jag håller på att explodera av pepp?

Efter alla konstiga saker jag lyckats åsamka mig den senaste tiden - feberfrosse-förkylningar, och konstiga handledsskadpr närmare bestämt - har tiden både gått otroligt långsamt och fasansfullt snabbt. Jag har varit väldigt dagvill, så när gårdagen kom och jag plötsligt insåg att woops, det är dags att börja packa På Riktigt nu så var det faktiskt lite chockartat. Med det sagt så packade jag allt, köpte vad jag saknade (strumpbyxor... Alltid nylonstrumpbyxor.) och sedan var det bara att gå och sova och vänta på att det blev idag.

Just nu sitter jag på flygplatsen, men inte inne på terminalen ännu. Helt galet så var det inte en endaste tillstymmelse till kö, så vägen till arlanda tog nästan halva tiden mot vad vi trodde. Därav anlände jag till Arlanda nästan en timme tidigare än planerat, hahahaa.


Frukost på arlanda. Jag har mjukisbyxor, sneakers och T-shirt på mig - jag har aldrig känt mig så sportsy i hela mitt liv! 

Lyxfrukost på Arlanda i detta nu. Jättegod smörgås på Sky Cafe men jag förstår inte varför alla envisas med att kalla gifflar/horn för bagels. Bagels är en speciell deg, för ett speciellt typ av bröd och de ska kokas innan de bakas. Sluta kalla alla typer av bröd med hål i för bagels, please, det borde vara förbjudet. Speciellt som jag älskar bagels liiite för mycket. Men som sagt, en god smörgås var det i alla fall. 

Nu sitter jag och väntar på att incheckningen ska börja så jag på allvar kan påbörja den långa resan...



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

luinlote.blogg.se

Detta är jag.

RSS 2.0